Turkos, ljusturkos och mörkturkos...
... är tre färger som verkligen faller Kapten Crochet på läppen för tillfället. Dessvärre verkar den turkosa trenden sjunga på sista versen av någon outrannsaklig anledning, så det var nära på lite knivigt för Kapten att få tag på alla ingredienser när sovrummet skulle få en ny look. Nästa gång tänker Kapten vara mer på alerten när det kommer en dundervåg i färgsvängen. En halv förmögenhet har vd:n investerat i inredningsmagasin åt Kapten, som klipper och klistrar och sparar och samlar och låter sig inspireras av den nya tidens retromönster och -färger. Att testa färkombinationer görs bäst på penningpungar. Och penningpungar blev det. Åtta stycken.
En affärsresa utfördes under fredagen i vecka 11, till Jönköping där Kapten blev oförskämt bortskämd av den mer än generösa och tjusiga mostern, som även visade upp sin nya fräscha lägenhet. Tipp topp, menar Kapten! Mor Styrman deltog vid affärsresan, men shoppade loss mera sansat. Men... så fick Mor Styrman heller inte ett helt nytt, supertrevligt sovrum!
Resfebern sliter i kroppen. Kapten gillar verkligen inte att förflytta sig med kollektiva transportmedel. Men för ett besök på Döset möter nog vem som helst sina värsta mardrömmar. Och ekonomichefen har ju verkligen lyckats i sin ansträngning att göra själva frakten så angenäm som möjligt! Idag är det da´n före da´n före da´n före Dösedagen och det måste naturligtvis firas med en överdos Coca Cola. En hel jäkla bunt med leveranser är dessutom ivägskickade, vilket skänker en oerhört behaglig känsla av tillfredställelse. Ibland leker livet vilda och trevliga lekar. Det är gött mos när det flyter på.
I 53 minuter smidde Kapten och ekonomichefen planer. Goda planer. Bra planer. Och billiga planer. Trevliga skinnmannen i den lilla skinnfabriken meddelade att "Visst blir det en del (skinnspill) över. Välkomna!". Spill är ett bra ord. Det betyder billigt och ibland gratis. Snällaste, bästa skinnmannen ska få besök på fredag.
Påsken närmar sig! Känner ni det? Känner ni anden i luften? Hallelujah!! Här i Ingelstad fylls man av helighet av blotta påskatanken! Finfint besök kommer att närvara när Herren nedstiger. Det skall sjungas psalmer, man skall bikta sig i den fjäderprydda biktstolen och frottera sig med alkohol och synd. Påsk är jävligt trevligt. Som julafton. Fast med färggladare godis.
Slutligen vill Kapten skicka en varm hälsning, en flurrrrp på magen, en dunk i ryggen och lite rufs i håret till världens sötaste lilla smula som ska fylla 30 om ett tag och som har bjudit den gamle Kapten till sitt kalas. En sådan oerhört kärkommen överraskning gör Kapten alldeles solig i själen!
Penningpungar
En till
Och ett par till
Lev länge och i välmåga
Kapten Crochet
Livet...
Naturligtvis är Kapten bortskämd! Naturligtvis! Är det inte härligt? Bästeligaste Bror och Syster behandlar den gamle luggslitne Kapten som en prinsesspirat! Toppen!!!
Med skam och ruelse över sin dåliga förmåga att informera om de gångna veckornas produktion presenterar Kapten här nedan vad som tillverkats under veckorna 7-10.
* 3 st. mellanblå tallriksmellanlägg (leverarde tillsammans med föregående 5 till Gislaved)
* 2 st. glittrande och färgsprakande sjalar (levererade till Rottne)
* 7 st. Lyckoknäppisar (varav 2 levererade till Malmö, 1 till Växjö och snart 4 till Umeå)
* 4 st. Broscher (varav en svart/natur ska levereras till Kolsva)
* 1 st. Sjalspänne med stor klarröd ros med ett par gröna blad.
* 1 st. Kala-Aola (mer känd som koala)
* 1 st. Grisbjällra
* 3 st. Kuvertväskor
2. Vem gömmer sig i Ficusen? Stygga Kala-Aolabjörn!!
3. Sjalspänne, några knäppisar och Kala-Aolan
Ett par av broscherna 1. Dimrosa/Grön 2.Ljusturkos/Mörkturkos
En brosch och en present
Ett gäng väskor virkade i tygtrasor som ska till Jönköping.
Värsta retroandan har drabbat Kapten Crochet, vilket säkert visar sig i nästa veckas produktredovisning!
Jättetrevliga och lite piggare hälsningar,
Din Kapten Crochet
I ändlösa nätter...
...kastades Kaptens feberskepp fram och åter, fram och åter i överhettad vånda och svåra strupsmärtor. Det var inte det nattsvarta fasansfulla vattnet som hotade dränka Kapten och besättningen, utan ett obehagligt, segt nässekret,vilket flödade med ofattbar styrka.
Dödens prasslande pappershänder sträckte sig efter Kaptens andedräkt, men med en kraftansträngning kastade sig Kapten åt sidan och rullade oändliga mil utför, utför, utför ett starkt sluttande, raspigt tegeltak. I timmar rullade Kapten. Fort, fort, fort. Dånet var outhärdligt. Monstertanten skrek oupphörligen och själva luften smakade ruttna skaldjur.
Kaptens logg tisdagen den 6:e mars 2007-03-07
Alvedonet tryter. Febertermometern brann upp vid blotta åsynen av min svullna, hettande tunga. Hoppet verkar vara över hos mina mannar. Jag vågar inte fråga. De vrider sig i plågor och vägrar äta de torftiga men så väl behövliga smulor som erbjuds. Jag vet inte hur länge jag orkar hålla i rodret ensam när feberyran är som svårast. Det är med säkerhet pesten som har kommit till vår skuta och äter besättningen levande.
Kapten gav upp. Det fanns helt enkelt ingen styrka kvar i den bastanta kroppen. Kapten lät den frostiga adjökenvinden vända skeppet och styra kosan mot de sälla jaktmarkerna.
Men så en natt kom budet om lättnad i form av en tydlig dröm mitt i det dåvarande allomfattande kaoset. En okänd fönsterbräda dök upp i verkstaden och på den en orörlig Sidensvans. Kapten fäste sina feberglansiga ögon på den och när den rörde sig en aning förstod Kapten att det fanns en ände på denna ondskefulla Kroppens Prövning. Kapten och fågeln såg på varandra med respekt och medkänsla och en stark längtan och en sval vind fyllde Kaptens andetag. Med denna krafts andetag kunde kapten pusta och frusta på skeppets segel och veta att när nästnästa dag gryr, så styr man mot helt nya idéer med en ny vilja, en ny längtan och nya färgkombinationer.
Faran är dock inte över. Återhämtningen förväntas bli svår och prövande.
Med darrande hand,
Er Kapten